Active Brad

Det börjar lovande med slamrig rock n roll.Det är kanske inte något revolutionerade i en genre där det mesta redan provats och gjorts flera gånger om.

Men visst är det riktigt kul underhållning, Active Brad är en trevlig ny nybekantskap och dessutom har trion ljud för fyra.

De två grabbarna, som bakom sig har en stark kvinna, heter det visst, bjuder på scennärvaro som heter duga, men ett extra plus för ett solo ståendes på högtalaren.

Rätt poser, rätt musik. Rätt kväll att vara på The Tivoli.

Anagoes

Ytterligare en ny (osignad) bekantskap. Anagoes är en kvartett på fyra killar som lirar än hårdare rock än Active Brad, till denna recensents ständiga lycka.

Säker ren sång och bra med drag som backar upp är ett lyckat recept.Bra melodiska solopartier och de rycker tag i publiken.

Dålig uppslutning på dansgolvet när bandet spelar sina "lugnare" låtar. En liten besvikelse, men kan inte få allting. Bandets fel var det dock rakt inte.

Extra plus för den Jim Beamklädda leadgitarren, men JD är väl ändå den äkta rockwhiskeyn?

Royal Stakeout

En gammal bekantskap sedan Popkorn stegar upp och det är ingen tvekan vad många i publiken är här för att göra, de är här för att röja till Royal Stakeout,

Som vanligt är grabbarna på sitt värsta spelhumör och visst svänger det, för katten.

Stämstång, gitarrsolo, bassolo, frenentiska trumsolo, allt avverkas i precis den fart och fläkt som man önskar efter en lång dag.

Med intensitet, flexibilitet (bassisten och sångaren byter instrument) och aggressivitet visar Royal Stakeout varför de är Royal Stakeout och underhåller non-stop.

Dogday Afternoon

Kvällens förmodligen mest nedstämda band, Dogday Afternoon, äntrar scenen som avslutande akt.

Om du som läsare tror att jag syftar på en melankolisk, depressiv akt tar du fel. Jag pratar nämligen om gitarrerna och basen. Kvällens fortsätter i samma tecken med musik som dina föräldrar beskriver som oljud, men som du älskar. Visst pratar vi hårdrock.

Det är hårt och snabbt och vi pratar inte om en porrfixerad tonårings skeva sexualsyn utan om en satans eftermiddag.

Snygga vändningar och breaks, refränger som biter sig fast direkt och visst utrymme för humor. Precis som ett liveband ska vara. Ytterligare en trevlig och ny bekantskap på lokalscenen.

Dogday Afternoon är en minst sagt en värdig avslutare på en kväll som visat sig vara den trevligaste på länge.