- "Nya plattan har inte fått så bra recensioner men det är bättre än i början. Men vi är jävligt nöjda" säger Ulke.

Med nya plattan i bagaget har killarna hittills bara hunnit avverka två konserter som båda bara var halvfulla.

- "Men det var ganska dyra biljetter så det kan ju vara därför. Det är svårt att veta hur mycket publik man har eftersom ingen köper skivor längre. Folk går mer sällan på konserter också. Man har kanske inte råd. Fast vi har ändå haft det ganska lätt. Att vi spelar gamla låtar ger mycket gratis. Visst är man trött på vissa gamla låtar men när man märker att hela publiken sjunger med blir det roligt att spela dem ändå. Fast det har faktiskt hänt att folk skrikit att vi ska spela mera nytt, så det är väl bra respons på nya plattan."

Arbetet med nya skivan har enligt Ulke inte skiljt sig nämnvärt från de föregående plattorna.

- "Skillnaden är väl att arbetet varit lite seriösare, det blev så för studion är var ju så dyr."

Förra skivan "Djupa skogen" fick kritik för sin avsaknad på folkmusikinfluenser och för de teknikmässigt svårare låtarna.

- "Nya plattan är ungefär som gamla. Visst har vi fått kritik. Folk vill ha dom gamla enkla låtarna. men samma människor som kritiserar det skulle kritiserat om det var tvärtom och vi inte hade utvecklats. Det är väl så, folk vill alltid kritisera tror jag. Men vi är jävligt nöjda i alla fall."

Alla grabbarna i bandet har varit med och skrivit material.

- "Pontus har skrivit flest texter, Stickan och jag har skrivit en fjärdedel var ungefär och till och med Stipen har skrivit en låt. Det bästa hade väl varit om man skrev allt material tillsammans men vi bor för långt ifrån varandra. Inspirationen kommer bara helt plötsligt när man sitter och spelar gitarr, den kommer väl ur luften nån stans."

Kalle Iskall inget debattinlägg

28 december 2008 släppte Dia Psalma låten "Kalle Iskall" för fri nedladdning på internet. Texten är skriven av Mikael Galloni som är hemlös och skildrar sin erfarenhet av det i texten.

Bandet sökte genom tidningen Faktum, en tidning som säljs av och till förmån för hemlösa, efter människor som ville skriva dikter eller låttexter om sina erfarenheter av att vara hemlös.

- "Vi fick faktiskt bara ett svar, och det var av Galloni" säger Ulke.

Att låten lades ut för fri nedladdning var enligt Ulke inte ett inlägg i skivbolags- kontra nedladdningsdebatten.

- "Det var tänkt från början att låten skulle följa med Faktum som en gratissingel, men det blev för dyrt så vi lade ut den istället. Men jag tycker inte att det är fel att ladda ned musik, skivbolaget hatar att jag säger det, men jag gör det ju själv. Jag har inte köpt en CD sen nittiotalet, jag har inte haft råd."

Familjeanpassat, men fortfarande levebröd

Någon av killarna i bandet har jobb vid sidan om, men mestadels är spelandet deras leverbröd.

- "Man kan väl inte säga att vi livnär oss på spelandet, det är inte allt för mycket pengar. Jag tycker inte att pengar är det viktiga men det är ju kul att ha råd med mat och hyra. Under nittiotalet spelade vi mer och då kändes det lite för mycket som ett jobb, fast när man började ett vanligt jobb undrade man vad man klagade på egentligen."

Dia Psalma gjorde ett brake -96 och gjorde inte come back för än -06, tio år senare.

- "Det var meningen att det skulle bli en kort paus. Men så säger man att man skall höras nästa vecka och så blir det inget. -06 blev bara lägligt att göra come back, det var till exempel inga barn på G."

Dock påverkar familjelivet hur bandet väljer att arbeta.

- "Vi spelar bara två dagar i veckan, fredag, lördag så kan man träffa familjen i veckorna. Jag tror att man orkar längre då också. Innan vårt brake var vi ute och åkte två, tre veckor i sträck. Vi blev inte trötta på att spela men på att alltid åka omkring så det var de som var anledningen till pausen."

Några fler uppehåll är inte inplanerade.

- "Det är väl inte tänkt att bli några mer jättesemester, nu vill vi bara köra på. Så länge folk vill komma och lyssna på oss kommer vi och spelar. Det är så kul så det är dumt att sitta hemma och glo. Man borde väl säga att man hoppas på att nya plattan kommer sälja guld men egentligen vill jag inte att Dia Psalma ska bli mer kända så jag hoppas bara att det rullar på."

Ulke menar att bandet hade sin storhetstid under nittiotalet, dock skiljer sig inte tillvaron på vägarna nämnvärt nu från då.

- "Åldern i publiken är ungefär den samma. Det är väl småsyskon eller till och med barn till våra gamla fans i publiken. Vi tar det kanske lite lugnare nu också, lite. Vi har till och med en ölgräns innan spelningarna. Vi märkte att vi spelar mycket bättre om vi inte är så fulla. Efter spelningarna är det också ganska lugnt. Man skall ofta åka tidigt nästa morgon så vi brukar bara sitta i logen och dricka upp ölen."

- "Vilken gitarr tar du ikväll, svart eller brun?" avbryter en tekniker av något slag.

- "Jag tar svart, eller brun, eller svart tar jag" tvekar Ulke.

- "Jag spelar på en svart Gibbson SG, en av de få som funkar. Om den inte låter så bra spelar ingen roll, den är snygg och skön att spela på. Det är min önskegitarr, kanske att man skulle vilja ha lite fler svajarmar och attiraljer på den bara."

Många av bandets låtar är självupplevda. Mördarvalshandlar om upplevelser Ulke hade i källaren i huset där han hade sin förra lägenhet.

- "Det var väldigt obehagligt faktiskt, jag kände mig förföljd i källaren. Det har spökat på alla ställen jag har bott. Det är knarr, som steg, från vinden på natten och gestalter som visar sig ibland. Jag har funderat på att kolla upp om det är någon gammal kompis som skojjar med mej, men det har inte blivit av. Jag tror på ett liv efter döden, att det är det som är det viktiga och att detta bara är nått slaffs vi ska igenom. Fast det måste ju vara någon mening med detta. Det är nog att man skall vara schysst mot alla, det tycker jag att alla borde lära sig."

Trumljudet är färdigchekat och Ulke behövs på scenen.

- "Nu måste jag nog kanske kila iväg" säger han och tar i hand innan han sveper kaffet och styr stegen mot scenen.