Att "Spanglish" skulle vara i samma anda som "Livet från den ljusa sidan" vore som att säga att "Fyra nyanser av brunt" är i samma anda som "Björnes magasin". Nä, ovanstående omdöme vill jag kalla falsk marknadsföring. Det "Spanglish" saknar är djup. Den är lika djup som en plaskbassäng för treåringar. Och tillika, lika lättsmält och sötklibbig som en isglass i sommarvärmen är denna romantiska komedi.
Mexikanskan Flor (Paz Vega) emigrerar till Los Angeles i förhoppning om att finna ett bättre liv för sig själv och sin dotter. Hon får jobb som hemhjälp hos en familj bestående av den framgångsrika kocken John Clasky (Adam Sandler), hans något hysteriska fru Deborah ( Tea Leoni), deras två barn och deras alkoholiserade mormor (Cloris Leachman).
Flor kan naturligtvis inte ett ord engelska och Claskys kan ingen spanska och filmen handlar om kärlek, om ni inte förstått det innan. Men framförallt "den ultimata kulturkrocken" som jag inte direkt ser någon skymt av, om än i klyschornas tecken. Med andra ord, jag förväntade mig mer intelligens och/eller humor i detta möte mellan amerikanska traditioner och spanskspråkiga invandrare.
Hursomhelst visar det sig att familjen Clasky behöver mer hjälp med relationerna i familjen än med hushållstjänster, och innan de vet ordet av har Flor och hennes dotter blivit som en del av familjen, på gott och ont. Intrigerna kan sammanfattas så här, eller rättare sagt de går inte riktigt att sammanfatta för dem spretar åt olika håll, men här kommer i alla fall några: Flors sympatiyttringar till John övergår i förbjuden frukt kärlek, Flors integritet sätts på prov, och dotterns slitningar mellan två världar där mamma Flor står på ena sidan och Deborah på den andra.
En scen i filmen kändes ganska speciell, den när Deborah tar sig an John i sängen. Deborah som är en tämligen dominant kvinna vänder på de traditionella rollerna när det gäller sänggymnastik. Deborah är kvinnan som bara ser till sin egen tillfredställelse, i princip, medan John ligger i underläge. Deborah kör tills hon får det hon vill ha och lämnar en aning frustrerad och bortglömd man kvar i sängen. En ganska underhållande och ovan scen för ögat.
En annan ljusglimt i filmen är den något alkoholiserade mormodern, en smålustig dam som för övrigt, om jag får uttrycka det in Swenglish, är "maj fäjvorit käraktör".