Arkiverad version av geeloo.se.
Geeloos verksamhet är nedlagd och du behöver nu den arkiverade versionen av nättidningen geeloo.se. En del bilder har gått förlorade och vissa funktioner är inte längre tillgängliga.

Blur
Foto: Pennie Smith  

No distance left to run

No distance left to run suddar inte bort myten om Blur men skiner ett ljus på bandets historia och den så kallade britpopen. Med både vilja till analys och känsla för poesi ger regissörerna, med hjälp av öppna och ärliga bandmedlemmar, en initierad bild av en era då indien blev mainstream och man antingen gillade Blur eller Oasis.

Blur vs. Oasis kan inte är, i det långa loppet, en av världens mest betydande motsättningar, men cirkusen var rätt kul att följa då det begav sig. Vilka som vann kan diskuteras men om man ser tittar på deras respektive diskografier så kan det konstateras att Oasis har fler plumpar i protokollet.

Att animositeten lever kvar klargörs i de få, men bittra, passagerna där Damon Albarn diskuterar konflikten och fortfarande inte riktigt kan släppa att han en gång sade sig vilja dela ett pris med Gallagherbröderna. Hur medierna porträtterade bråket, arbetarsöner från norr (Oasis) mot Dandys från London (Blur), är en annan irritation som verkar skava och riva på sår som aldrig riktigt läkt.

En konflikt som dock löst sig är den mellan Albarn och gitarrimpressarion Graham Coxon, en konflikt som var början på slutet för Blur (Coxon medverkade inte på Think Tank, bandets sista album). Lösningen på konflikten var i sin tur början på det segertåg som var Blurs återförening med enorma spelningar i Hyde park och på Glastonbury och anledningen till att denna film har en uppåt anda trots självkritik och kontemplationer om vad som gick fel när bandet splittrades.

Albarn och resten av bandmedlemmarnas analys av sig själva och sitt band är många gånger både intressant och mogen. Mogen är ett epitet man också kan använda, om man vill vara snäll, om Albarns utseende, om man inte vill vara det så kommer ”sliten” snabbt fram som konkurrerande tillmäle. Detta blir ännu tydligare då hans nuvarande skepnad kontrasteras med den yngre versionen i filmens många klipp från dåtiden.

Filmens dokumentärform är konventionell med ”talking heads” som berättar bandets historia, tillbakablickar och positivt fokus på nuet. Inte särskilt innovativt men passande för ämnet. Blurs låtar spelas generöst men ofta avslutas de lite för snabbt och lämnar oss i publiken något otillfredsställda, om det beror på att skivbolaget vill att man ska bli sugen att köpa skivorna eller beslut rörande tempo av filmens regissörer låter jag vara osagt men jag kan tänka mig att många kommer att gå hem efter visningarna och plocka fram sina dammiga cd-skivor.

Vare sig men vill vara lite nostalgisk, fördjupa sitt intresse om bandet eller är helt oinvigd så är No distance left to run en utmärkt musikdokumentär om ett bra band som heter Blur.

Visas på spegeln i Malmö fredag 22 och lördag 23.

Betyg:

4 av 5

*

Sugen på att skriva eller fotografera?

Geeloo är till för alla, men lite extra inriktad mot dig som är intresserad av journalistik, att skriva eller fotografera. Här hittar du, oavsett om det är ditt första reportage eller du är erfaren, en sprängfylld uppdragsbank allt från intervjuer, konsertrecensioner och idéer om större reportage.

Tillsammans skapar vi nättidningen geeloo.se och gör väggtidningar runtom i landet.

Bli medlem nu

    Dokumentet skapades 20 jan 2010 och har inte uppdaterats sedan dess.

    Logga in

    Användarnamn

    Lösenord

    Bli medlem
    Glömt lösenord

    Mösstest

    Håll huvudet varmt

    Snart är vintern här och vad är då inte skönare att ha än en värmande mössa? geeloo har testat säsongens mössutbud.

    Spana in mössorna.

    Henke Larsson

    Henke Larsson staty

    Nu är det kanske tid för vår egna lokalkändis Henrik Larsson att bli gjuten i cement! På geeloo har vi valt ut 10 olika platser som skulle kunna representera vår folkkära fotbollshjälte.

    Kolla våra förslag.

    Cola-test

    Vilken cola är godast?

    Hur många är det inte som anser att bara "vanlig" cola är god? Och hur många är det inte som tycker att billiga colasorter är det värsta som finns?

    Kolla vårt avslöjande test.