Rachel är en ambitiös journalist samt ensamstående förälder till den lillgamle gossen Noah. Men när hennes systerdotter dör, hastigt och oförklarligt, dras hon in i en jakt på liv och död, där hon jagar sanningen och något jagar henne. Det är ett oansenligt videoband som verkar orsaka de brutala dödsfallen, en kort filmsnutt med oförklarliga bilder som talar om ensamhet, död och är kanske ett rop på hjälp

The ring är en amerikansk film med en japansk föregångare "Ringu". Regissören heter Gore Verbinski, även ansvarig för "The Mexican". The Ring är som bekant i en helt annan genre, och har ett helt annat sätt att tilltala publiken med sina bilder. Storyn skiftar i styrka, de första minuterna är en besvikelse, filmen verkar vara hur förutsägbar som helst och oscarsnominerad för bästa skräckfilmskliché. Men sen vecklar det in sig för att återigen komma till en punkt där allt är packat och klart för ett happy end a la Hollywood. Som tur är blir det en U-sväng i manuset och det blir ett laddat slut som är som gjort för uppföljare (vilket det blivit Japan).

Detta är skräckfilm som plockat ur alla de variationer som finns i rysargenren, det finns insekter likväl som, mystiska fyrar, både vackra landskap och förvridna lik, mentalsjukhus och stämningsfullt regn. Bilderna är det bästa, miljöerna är grådassigt äkta och det äckliga, ger önskad effekt när biopubliken drar upp knäna, tappar andar och slänger armarna över huvudet för att värja sig.

En film man borde se om man gillar att bita på knogarna och låtstas-hålla-för-ögonen på bio. Tre och ett halvt hårstrå av fem möjliga reste sig i nacken.