Trots att startlåten är väldigt bra och poppig har publiken svårt att komma igång. Det är nästan så att jag vill ruska om de stela pinnarna som står och helt enkelt, bara står. Men när Maria säger; ”jag har insett att popkorn är mitt liv, det är bättre än julafton” blir jag väldigt glad och väntar spänt på fortsättningen.

Den andra låten börjar också med ett stark gitarrintro men som en än gång överröstas av trummorna men vid halva låten blir ljudet bättre. Just den här låten skulle jag lyssna på en regnig lördag liggandes kvar i sängen. En perfekt stämningssättare.

Den tredje låten är lite lugnare och sångerskan rör sig mer på scenen. Inför bandets sista låt behövs gitarren stämmas och det tar lite extra tid innan bandet kommer igång på nytt. Sista låten överraskade mig med sitt lite experimentella sound. Det visar bara att Mary Jane är ett ungt band som är väldigt svårkategoriserat om vi ska gå längre än pop/rock indelningen.

Det känns fräscht och välrepat så det enda jag saknar är att alla bandmedlemmarna ska synas mer. Gitarr och bas i varsitt hörn av scenen ger inte det bästa helhetsintrycket av ett starkt uppgående band. Rätt band vann för kvällen men för att ta hem Popkorn behövs det där lilla extra som inte går att sätta fingret på.

Not. Vi har rättat ett citat i första stycket.

Michelles snabbkommentarer

Det hela startade som ett soloprojekt, men slutade i en kvartett. De körde någon låt från förra våren, då Maria var med i Popkorn.

Hon har en fin röst, men jag tycker inte riktigt den kommer till sin rätt i de nya uptempo-låtarna. Det blev helt enkelt inte lika rörande som de var sist, då hon satt med sin gitarr.