De fyra långa killarna är som hämtade från 70-talet drar igång direkt med sin första låt. Musiken är väldigt stark och det matchar inte den svaga sångrösten. Det känns väldigt nedtonat jämfört med kvällens två första band.

Gitarren är bra och trummorna också även om de kunde ha tonats ner lite. Basisten känns också lite bortglömd där han står i sitt hörn av scenen.

Den andra låten tillägnas Malmöpolisen och sjungs på ett så ovanligt språk som svenska. Det hör man inte ofta i Popkorn. Och för andra gången denna kväll kastas det upp trosor på scenen. Fansen finns helt enkelt där ute.

För Lillebrors tredje låt ursäktar sig sångaren sin röst men hade han inte gjort det hade man inte tänkt på att den skulle vara sämre än vanligt. Jag har svårt att avgöra om bandet är bra eller inte men musikaliskt funkar de som en helhet. Och den fjärde låten håller ett countrystuk som jag tror funkar bäst för detta band.

I slutet klämmer de in en femte låt och sångaren och gitarristen framför ett mini-guitarbattle som går över till bandets skönaste låt för kvällen.

Instrumentellt är det bra men det är inte förrän nu som basisten riktigt vaknar till och man märker bandets potential i tävlingen. Lillebror avslutar starkt men den sega inledningen kan ha avgjort att de inte gick vidare i årets Popkorn.