Med refrängen ”Popkorn-onsdag” får de igång publiken och presentatören utlovar både prisutdelning för de som röjer och en fiskvernissage av bandets egna fiskkonservator. När bandet väl kommer igång med sin ”riktiga” spelning är de normalt klädda. Om man bortser från trummisen i rosa hotpants.
Jag gillar band som står ut med att sjunga på svenska och är det något Paxcow gör är det att få igång ett enormt publiktryck. Bandet utnyttjar hela scenen och The Tivoli hoppar på begäran. De håller ett stadigt tempo och det märks att detta är en publikfavorit.
Deras andra, eller tredje låt, beroende på hur man ser det, har ett maffigt bas och gitarrintro. Snabba trummor, snabb gitarr kombinerat, starka körare och reggaeinfluerade toner visar hur mångfacetterade Paxcow är. Två kor (dräkter givetvis) kommer upp på scenen och sporrar publiken.
Den tredje låten har ett lugnt sångintro som går över i ännu en snabb låt. Paxcow är att originellt och spexigt band med okänt antal medlemmar och showen fortsätter att charma publiken. Sångaren är väldigt duktig men när han ska spela samtidigt förlorar han lite kontakten med publiken.
Varje låt har ett nytt intro och även fjärde. Musiken är som en blandning mellan rock, metal, punk, reggae och folkmusik. Kanske är spexet lite för mycket för juryn. Instrumentellt är det mycket bra och samspelt och hela bandet interagerar med varandra.
Innan de avslutar sin gig ger de den utlovade prisutdelningen. Under ett trumsolo ger de ut både två tröstpriser, ett slaktarpris och ett röjarpris till de ömma och svettiga muchpitarna nedanför scenen. Tyvärr blev det inget pris till dem själva i slutändan men jag önskar att alla får en chans att någon gång se detta underliga men fenomenala band.
