Skånsk hiphop har varit het de senaste åren så det är väl naturligt att vi får se något sånt här. Erik Johnsson och Mika Viljamaa bouncar loss på Tivolis scen. Grabbarna är mestadels partyhiphop, med texter om brudar, sex, sprit och polare.

Iallafall försöker de inte att vara "hårda", något som är alltför vanligt. Istället kör de på en härlig ungdomlig charm (frågan är bara om de verkligen får så många brudar som de hävdar?) som är mer uppskattat.

Hiphop är egentligen inte min grej så det gör säkert att jag inte kan uppskatta det fullo.

Lite mer samplingar i deras beats hade kanske inte skadat, men grabbarna själva rappar så att truten måste glöda, det är mycket få tiondelar med tystnad.

Nästa låt går ut till alla brudar i huset, vilket inte är så många, men det räcker säkert åt två grabbar från Perstorp. I enlighet ned Murphys Lag motbevisar de mig nästan direkt med en kör över beatsen i deras skånska kärlekslåt.

Grabbarna lyckas faktiskt sätta igång publiken med ett tungt beat så deras kapacitet som liverappare vill jag knappast ifrågasätta.

När Mika förklarar att nästa låt "handlar om någonting" befarar jag någon slags politiskt statement a la Looptroop. Istället handlar låten om Valborg 2003, vilket snarare gör dem mer "True".

Perstorpseliten ska iallafall inte skämmas för sin insats ikväll, men hur långt räcker det? De två var iallafall rappast i käften ikväll och belönades båda två.

Utröstningen är hård och (o)rättvis och eliten får bege sig hem till Perstorp igen.