Med som alltid frontfiguren sittandes på en barstol med sin halvakustiska gitarr och samma gamla vanliga killar på farfisa och övriga instrument inleder de, som brukligt är lugnt och skönt. Dock har de skippat sin countryutstyrsel för dagen och ser istället ut som vilka killar som helst man ser en tidig lördagsnatt i Tivolis vinylbar.

Pete inleder den andra låten med att berätta den handlar om några tjejer och lyckas i den inledande versen få fram den klichéartade strofen "we´re more than just friends" med sin stämma och ser allvarlig ut.

Det är nog egentligen ganska coolt med en sångare som spelar country och dessutom ser gravallvarlig ut och farfisan rockar ju stenhårt som så många gånger förr. Men problemet hos mig kvarstår: jag kan ju inget alls om Country och jag är fel utrustad. Att stå med en laptop i händerna är ju dessutom totalfel. Pete Thompson verkar vara det där bandet som ska upplevas sittandes med ett glas rödvin i händerna och tänka på hur komplicerad kärleken är vid tillfällen. Jag tror de växer oerhört som band då.

Den chansen kan de dock ta redan nästa onsdag efter som de blev ett av finalbanden eftersom de blev juryns tvåa, dessutom fick trummisen Teddy pris för tredje gången i rad.