5 medlemmar, alla pojkar (eller vad de nu vill kalla sig) äntrar scenen och ser allt annat än glada ut över att stå där. Skumt. Det är ju ändå lite status över att ha tagit sig till kvartsfinal. De borde se stolta och malliga ut.

Första låten är lagom intressant att lyssna på. Trummisen, Peter Axelsson, håller i princip takten medan gitarristerna Tommy Johansson, Daniel Håkansson och basisten Andreas Urban lagom inspirerat lägger toner som sångaren Kristoffer Stoltz sjunger till.

Det är tur att han är så snygg, Kristoffer (nej, jag är hetero). Jag menar, schysst skäggväxt, hockeyfrilla, för liten tröja och trasiga jeans - kan det bli mer "musiker"? Musiken och utstrålningen i sig är dock inget överväldigande.

De står där de står, spelar det de spelar och lägger ner en del av sin själ i det. Det är helt okej, men de skulle kunna göra det bättre känner jag.

De kan gott träna på att stå på scen och om jag ska vara ärlig kan deras låtar behöva ett litet lyft för att hålla i längden. Deras låtar är uppbyggda på ett par ackord, ett trumkomp eller två och lite sång som i sin helhet framförs ganska torftigt.

Deras framförande är ett godkänt popkornbidrag, men det kanske inte platsar i semifinal, inte förrän nästa år.