Ändå ligger det ett skönt gung som till en viss grad speglas bland publiken. Vid några refränger och stick syntes även headbangande entusiaster framme vid scenens kant.

Och det är väl inget dåligt betyg, med tanke på att det var bandets allra första livespelning.

Ett bra jobb, och nervositeten som jag antar fanns och gnagde märktes inte av särskilt mycket. Istället så gick de in för sin sak, levererade och gick antagligen nöjda av scenen.

Huvudsakligen så bestod låtlistan av snabba, energiska låtar men innan sista låten smög det sig in en liten ballad i repertoaren, och de visade at de faktiskt hanterar båda genrerna.

Namnet Mathilda, som kanske väcker viss förvirring, är valt som bandnamn för att hedra sångarens döda hund. Och nu vet ni det.

Bandet har existerat med denna banduppsättning i lite mer än ett halvårs tid. Deras målsättning ligger i att ha roligt.

Om man ska tala om något speciellt budskap i musiken så menade bandets basist, Mats-Ola Ström, att texterna gäller misstron mot popindustrin. Han menar att de vill åt något äkta, vilket särskilt märks i låten Wannabe som handlar om just detta.