Här märktes det direkt att publikstödet var stort och så fort de började spela började publiken gunga i takt. Scenspråket hade inte förändrats sen sist utan det var fortfarande gungigt och svängigt. Sångaren, Nils, förklarade att anledningen till hans uppknäppta byxor var att de var för små och det var ingenting jag hade lagt märke till om han inte hade sagt det, han hade nämligen en lång tröja över.

Låtarna var trallvänliga och gör en helt enkelt glad. Sångaren var väldigt energisk och hoppade mest runt hela tiden. De såg verkligen ut att ha roligt när de spelade men var tyvärr lite för interna och släppte inte riktigt in publiken i mellansnacket. Det verkade störa publiken som var väldigt snabb med att svara med applåder när Nils pratade.

Under tiden de spelade fylldes dansgolvet sakta men säkert på och efter ett tag blev det väldigt svårt att få frisk luft och det blev varmt som i en bastu.

Det var inte mycket skillnad mellan deras första spelning och denna, förutom ett väldigt långt gitarrsolo följt av stagediving av Nils och några kastade trumpinnar. Blomma på Lyra gick vidare på publiken och basisten bekräftade korv-historian och Nils fyllde sedan i med ”Mamma, pappa, det var jag som tog tuggan”.